I hela landet har FUB 27 000 medlemmar i 50 lokalföreningar. Namnet FUB har även vidgats och betyder "för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning". 
I Borlänge har föreningen verkat under 54 år. Regelbundna kontakter hålls med kommunen och samverkan med andra avdelningar främst inom HSO. 
- Vi är tacksamma ha fått en medlemsrådgivare på halvtid, säger Anette Nilsson, ordförande i föreningen vid måndagens medlemsträff på Gammelgården. 
Någon sådan fanns inte förra året men nu finns Ann-Britt Störling på deltid. 
Inom FUB finns också sektionen Klippan där Göran Andersson är ordförande. Det är en grupp som deltar i olika arbetsprojekt. 
Något som genomsyrar hela verksamheten är olika aktiviteter. Störst är länsdansen en gång i månaden som lockar omkring 250 personer och arrangeras av olika lokala föreningar. 
Midsommarfirandet lockar också många medlemmar upp till 150 personer. 
Furuviksresa, sommarfest i Torsång, teaterresa, dans på Stora Björn, Bingo och sommarvistelse i Tandådalen är andra aktiviteter. 
Därtill finns ett omfattande samarbete med olika idrottsföreningar där medlemmar kan syssla med allt från alpin skidåkning till fotboll och sång. 
Föreningen har även deltagit i ett utvecklingsprogram med Tjeckien under 2003 och 2005. Nu är det Kina som står på agendan och ett samarbete med kommunen genom kontakt med vänorten Wuhan och där även SIDA finns med. Det projektet startade förra året och pågår under tre år. 
Under resan till Wuhan fick Thord Öberg och Anette Nilsson en inblick hur utvecklingsstörda tas om hand i Kina. Det blev en något skrämmande syn med 700 ungdomar upp till 16 år på ett och samma ställe, Childrens Welfare House in Wuhan. Från 17 år och uppåt fanns 1 200 personer på ett annat ställe. 
Thord och Anette fick också berätta hur utvecklingsstörda har det i Sverige. 
- De var imponerade över vår människosyn, säger Anette Nilsson. 

Priset på metaller har stadigt stigit sedan i höstas. Återvinningsföretag som Stena metall betalar cirka 50 till 60 kronor kilot för koppar och 35 till 40 kronor för brons. 
Det rör sig knappast om en klåfingrig konstälskare som varit framme. Snarast giriga typer som inte tvekar att förstöra kulturvärden för att tjäna en hacka. 
Skulpturerna som stals på Fornby var: 
• Framtidens vår av Emil Näsvall. En cirka 1, 5 meter hög skulptur i brons. Skolans styrelse beställde skulpturen 1957 och den avtäcktes följande år. Kostnaden var då 22 000 kronor vilket motsvara över kvartsmiljon kronor i dagens penningvärde. 
Emil Näsvall, 1908-1965, var på sin tid en mycket anlitade skulptör av offentliga verk och finns representerad över hela landet. 
Skulpturen är karaktäristisk för Näsvall och avspeglar 1950-talets idealistiska framtidstro som den utformades i många officiella och offentliga konstverk från den tiden. 
• Solfångare av Kent Boholm. Skulptur i brons cirka 80 centimeter hög. Gåva av Dalarnas bildningsförbund till skolan vid 125- årsjubileet år 2002. Kent Boholm, 1943-2009, skulptör, konstnär var anställd som föreståndare för skolans konstkurs. 
– Vi saknar skultpturerna mycket och skulle gärna vilja att de återlämnas, säger Göran Götbo. 
Tjuvarna har backat upp en skåpbil mot Framtidens vår och monterat skulpturen från sockeln. Den mindre Solfångare har de knipsat av från sockeln och burit till bilen.

Höga snöplogkanter, dålig sikt vid utfarter. Bilar som får backspeglar sönderslagna på grund av trånga möten på igensnöade gator. Svårt för gångtrafikanter och inte minst för de som är handikappade. 

Är denna vinter värre än vanligt? 
- Jag kan inte säga om den är värre än vanligt. Det senaste snöfallet var ju kraftigt, men det är svårt att jämföra vintrar, de skiljer sig så mycket, säger Joakim Gustafsson på Borlänge Energi, ansvarig för snöröjningen i kommunen. 
Joakim inser att det kan bli svårt för de som är handikappade. 
- Våra entreprenörer, NCC, prioriterar i en viss ordning och då är gång och cykelvägar först och sedan kommer huvudvägnätet, bussgator, centrum och sist bostadsområden. 
- Det kan därför ta ett tag innan finputsningen är klar på vissa ställen, säger Joakim. 
Han är också medveten om att gator blir smalare vilket kan leda till problem. 
- Vi försöker se till att det finns ställen man kan mötas på på de här vägarna, men oftast är det 30 i bostadsområden och man får ta det lugnt. Vi gör vårt bästa, säger Joakim. 

Hur fungerar samarbetet med era entreprenörer? 
- Jag upplever det som att vi har en bra dialog, säger Joakim. 
Under 2010 kostade snöröjningskostnaderna en miljon mer än budgeterat. 
- En miljon dyrare blev det vad gäller gatorna, sedan är det lite annat som sandupptagning och cykelvägar som man räknar på annat sätt. Vi kör efter kalenderår så det är svårt att säga hur 2011 blir, men det har ju varit en del snöröjning nu i början på året. 
Snön på gatorna drar med sig många problem, både för bilister och för utryckningsfordon. 
- Många av våra skadereglerare upplever att det kommer in fler skador av det slag man kan härleda till att det är trångt på vägarna, backspeglar går sönder oftare, säger Dan Östlund på Dalarnas Försäkringsbolag. 
På räddningstjänsten är man medveten om problem som kan uppstå vid kritiska situationer. 
- Men vi har ju vintrar i det här landet och har förståelse för om det kommer snö. Vi får parkera lite längre bort och dra slangarna längre om det skulle uppstå hinder, säger Jonas Hindsberg styrkeledare på räddningstjänsten i Borlänge. 

Vilka områden är kritiska ifall det skulle uppstå en brand? 
- Jakobsgårdarna och Tjärna Ängar, men som sagt, vi är medvetna om det, säger Jonas Hindsberg. 
På dessa områden ansvarar Tunabyggen för snöröjningen inne i själva områdena. In och utfarter ansvarar kommunen och NCC för. 
För Ulla-Britt Gren och hennes man är det svårt med all snön. 
- Min man har rullator och han kan inte ens ta sig ut nu när det är så knöligt med all snön, berättar Ulla-Britt. 

Borlänge är en ung stad. En och annan fastighet har anor och då kan man tycka att kommunen skulle ha ett särskilt ansvar att måna de äldre fastigheter som kommunen äger. 
Men någon handlingsplan finns inte. Fem fastigheter med kulturvärde är på fallrepet: 
• Lisselgården 
• Prästgården i Torsång 
• Torsångs skola 
• Brukshotellet 
• Pransesgårdens lada 
Enligt stadsarkitekt Arne Ludvigsson har tre av fastigheterna riksintresse. 
- Brukshotellet, Torsångs skola och prästgården är värdefullast att bevara, säger han. Skolan och prästgården ingår med Torsångs kyrka i en värdefull kulturmiljö. Det är skolans placering som gör den angelägen att bevara. Hade den legat ute på landsbygden skulle den vara mindre värdefull. Brukshotellet från 1870-tal är ett fint exempel på den tidens snickarkonst. 
En inventering av Brukshotellet visar att mögelangreppet är begränsat. Medel att sanera byggnaden finns i kommunens fastighetsbudget. 
- Saneringen kommer att påbörjas omedelbart, säger Mats Arvidsson. Till skillnad från Torsångs skola är mögelangreppet hanterbart. För att rädda Torsångs skola behövs politisk vilja. 
Några politiska beslut som rör framtiden för Lisselgården och Parnasesgårdens lada finns heller inte. Inom överskådlig tid kommer inget att hända här. 
Arne Ludvigsson hyser dock en viss optimism om Lisselgården. 
- Förhoppningen är att huset kan rustas för boende, säger han. Planerna för området ligger i malpåse. Det kan dröja innan de förverkligas men det finns ingen risk att huset skulle rivas. 
Vurmen om Pransesgårdens lada har han mindre förståelse för. 
- Det finns inga kulturvärden i den, säger han. När det satsas kapital på äldre byggnader ligger den inte precis på tur. 
Prästgården ägs av Stora Tuna och Torsångsförsamling. Församlingen vill riva byggnaden men rivningslovet är överklagat. 
- Byggnaden har en modest exteriör sedan renovering på femtiotalet men är från hälften av 1800-talet. Den tillhör den kyrkliga miljön på ett självklart sätt. 

Det är snart sju år sedan den senaste dragracingtävlingen arrangerades i Avesta. Då fick rakan i Koppardalen utgöra tävlingsplats. Men sedan byggde kommunen om i Koppardalen med flera nya rondellen och den naturliga racingbanan försvann. 
Sedan dess har föreningen SHRA jobbat med flera olika förslag på var en nya bana skulle kunna ligga. 
Dragracing är en sekundsnabb tävling med specialbyggda bilar. Tävlingsbanan är 201 eller 402 meter. Inom Avestaföreningen med sina 27 medlemmar finns några av landets snabbaste förare. 
- Vi satsar på en bana om 201 meter. Det är också bättre för publiken, säger Bo Hellén som i fjol började planera för en bana i Nordanö. Tillfarten till Stora Ensos jättelager visade sig kunna bli ett dragracingalternativ. 
Men de kommunala instanserna har varit svala, inte minst av säkerhetsskäl då tillfartsvägen har meterdjupa diken på var sin sida. 
Men även trafiken till och från lagerbyggnaden skulle sätta stopp för tävlingar. 
Kommunens förslag om att bygga en bana i Mästerbo där utbildning i främst tung trafik pågår idag, visade sig bli ett - stickspår. 
- Det såg bra ut, tills vi fick se hur stickspåret till lagret skulle gå. Då blev det för trångt för oss, suckar Bo Hellén som hittade ett stycke mark på andra sidan riksvägen i höjd med Motorstadion som nästa tänkbara område. 
- Kommunen tyckte idén var bra, när jag frågade Avesta kommun om dom kunde hjälpa oss att ställa iordning banan fick vi nej. Vi skulle få bekosta allt själva.  

Vad händer då nu? 
- Vi vet inte riktigt. Men om någon vecka hoppas vi ha ett möte med Bengt Ekström som äger Hamrebanan i Hedemora. Han har tidigare erbjudit sig att ställa iordning en bana som vi kan få hyra. 
Bengt Ekström bekräftar att de ska ses, men ger idag inga löften. 
- - När jag föreslog det för 1-2 år sedan var de inte intresserade. Vi får se vad vi kommer fram till. jag har en del andra idéer också....Jag äger ju Hamrebanan sedan tre år. Syftet har varit att skapa en utbildnings och eventområde. 
Men Bo Hellén är optimistisk. 
- Det betyder att vi hamnar utanför kommunen. Men det kvittar nu. 
Varför är du dragracing-fantast? 
- Jag har aldrig kört själv, men reser gärna runt och tittar på tävlingar som representant för förbundets nedre norra distrikt. Men det även om det låter illa, och luktar illa så är det f-n så fränt. Att stå bakom en bil med 8000 hästkrafter igång får hela kroppen att skaka.